torsdag 5. mai 2011

Ransak meg Herre

SALME 139
Til korlederen. En Davids-salme.
        Herre, du ransaker meg og kjenner meg.
   
  2 Om jeg sitter eller står, så vet du det,
        langt bortefra merker du mine tanker.
   
  3 Om jeg går eller ligger, ser du det,
        du kjenner alle mine veier.
   
  4 Ja, før jeg har et ord på tungen,
        vet du det, Herre, fullt og helt.
   
  5 Bakfra og forfra omgir du meg,
        du har lagt din hånd på meg.
   
  6 Det er for underfullt til å skjønne,
        det er så høyt at jeg ikke kan fatte det.
   
  7 Hvor skal jeg gå bort fra din Ånd,
        hvor skal jeg flykte fra ditt åsyn?
   
  8 Farer jeg opp til himmelen, er du der,
        rer jeg leie i dødsriket, er du der.
   
  9 Tar jeg morgenrødens vinger på
        og slår meg ned der havet ender,
   
 10 så fører du meg også der,
        din høyre hånd, den holder meg fast.
   
 11 Og sier jeg: «La mørket dekke meg
        og lyset omkring meg bli til natt»,
   
 12 så er ikke mørket mørkt for deg,
        og natten er lys som dagen,
        ja, mørket er som lyset.
   
 13 For du har skapt mitt indre,
        du har vevd meg i mors liv.
   
 14 Jeg takker deg fordi jeg er skapt
        på skremmende, underfull vis.
        Underfulle er dine verk,
        det vet jeg så vel.
   
 15 Mine ben var ikke skjult for deg
        da jeg ble skapt i lønndom
        og ble formet i jordens dyp.
   
 16 Du så meg den gang jeg var et foster,
        i din bok ble alt skrevet opp;
        mine dager ble dannet
        før en eneste av dem var kommet.
   
 17 Gud, hvor høye dine tanker er,
        hvor veldig summen av dem!
   
 18 Vil jeg telle dem, er de talløse som sand,
        blir jeg ferdig med det, er jeg ennå hos deg.
   
 19 Å Gud, om du ville drepe de onde,
        og la drapsmennene vike fra meg,
   
 20 de som taler svikefullt om deg
        og reiser seg mot deg i ondskap.
   
 21 Jeg hater jo dine fiender, Herre,
        har avsky for dem som står deg imot.
   
 22 Jeg hater dem med et grenseløst hat
        og holder dem for mine fiender.
   
 23 Ransak meg, Gud, og kjenn mitt hjerte,
        prøv meg og kjenn mine tanker.
   
 24 Se om jeg er på den onde vei,
        og led meg på evighetens vei.

1 kommentar:

  1. Tack för ett välsignat inlägg! I dag har jag bara huvudet fullt med sånger,"som maler på hela tiden" Här skall du få en som Finn-Arne Imsen har skrivit. O, rena mitt hjärta, min Jesus jag ber. Ja, två mig helt ren i ditt blod. Kom fräls mig från synder som ännu du ser. Och sänk dem i Golgata flod...Om rening jag ropar, o Frälsare kär. I djupaste nöd, hjärtat ber. Jag vet att jag oren och ovärdig är. Men syndaren frälsning du ger...Förkrossad jag sjunker vid korsträdet ner. Och ser där det rena Guds Lamm. Ditt ljus strålar fram och din bön liv mig ger. Du bar ju min synd och min skam... O, nåd utan gränser det ingen förstår. Ej människoord räcker till. Att tolka vad syndaren uppleva får. Försona och hela Gud vill...Det största av under på Golgata skett. Där Sonen vårt offerlamm blev. Ett evigt förbund av Gud själv är berett. Vårt skuldbrev på korset Han rev... Så frigjord och salig jag fortsätter hem, där synd aldrig mera mig når. För evigt jag där då skall sjunga med dem, som hemma förlossade står.......KRAM!

    SvarSlett