Det ene nødvendige.
Luk 10,38-42
Historien om de to søstrene Marta og Maria kjenner de fleste. Alle prester og predikanter har holdt taler om dem. Som regel har de da tre punkter. En: «Vi har Marta-menneskene. Det er det utadvendte og handlekraftige.» To: «Vi har Maria-menneskene. Det er de innadvendte, stillferdige.» Og tre: «Vi trenger begge typene.» Av dette blir det en meget dårlig preken. For det er ikke det teksten handler om.Jesus kom til Betania hvor søstrene og Lasarus bodde. Han var på vei til Jeriko, sammen med disiplene sine. Oppover stien til huset deres går Jesus, smilende og glad, for han elsker denne lille familien. Vel inne i huset setter han seg i den brede vinduskarmen. Maria slår seg ned på en pute på gulvet foran føttene hans, og disiplene rundt omkring i rommet. Da hører alle sammen at Marta bråker ute på kjøkkenet. Jesus og disiplene måtte jo ha mat. Til slutt brister det for henne og hun stormer inn i stuen, fram til Jesus og sier:«Herre, bryr du deg ikke om at min søster lar meg gjøre alt arbeid alene. Si til henne at hun skal hjelpe meg!» Da lyder Jesu vennlige, men myndige stemme: «Marta, Marta! Du gjør deg strev og uro med mange ting. Men ett er nødvendig. Maria har valgt den gode del, og den skal ikke tas fra henne.»Og alle fatter. Nå er tiden inne til å sitte ned og falle til ro. Nå er tiden inne til å lytte. Og alle må være med, særlig de utadvendte og handlekraftige. «Etterpå kan vi gå på kjøkkenet. Og du, Marta, kan organisere og ordne.» Ja, dette står ikke i teksten, men det lå i luften.Finner du og jeg tid ved Jesu føtter midt i en travel hverdag? Det er i alle fall den gode delen, som ikke skal tas fra oss.
Historien om de to søstrene Marta og Maria kjenner de fleste. Alle prester og predikanter har holdt taler om dem. Som regel har de da tre punkter. En: «Vi har Marta-menneskene. Det er det utadvendte og handlekraftige.» To: «Vi har Maria-menneskene. Det er de innadvendte, stillferdige.» Og tre: «Vi trenger begge typene.» Av dette blir det en meget dårlig preken. For det er ikke det teksten handler om.
Jesus kom til Betania hvor søstrene og Lasarus bodde. Han var på vei til Jeriko, sammen med disiplene sine. Oppover stien til huset deres går Jesus, smilende og glad, for han elsker denne lille familien. Vel inne i huset setter han seg i den brede vinduskarmen. Maria slår seg ned på en pute på gulvet foran føttene hans, og disiplene rundt omkring i rommet.
Da hører alle sammen at Marta bråker ute på kjøkkenet. Jesus og disiplene måtte jo ha mat. Til slutt brister det for henne og hun stormer inn i stuen, fram til Jesus og sier:«Herre, bryr du deg ikke om at min søster lar meg gjøre alt arbeid alene. Si til henne at hun skal hjelpe meg!» Da lyder Jesu vennlige, men myndige stemme: «Marta, Marta! Du gjør deg strev og uro med mange ting. Men ett er nødvendig. Maria har valgt den gode del, og den skal ikke tas fra henne.»
Og alle fatter. Nå er tiden inne til å sitte ned og falle til ro. Nå er tiden inne til å lytte. Og alle må være med, særlig de utadvendte og handlekraftige. «Etterpå kan vi gå på kjøkkenet. Og du, Marta, kan organisere og ordne.» Ja, dette står ikke i teksten, men det lå i luften.
Finner du og jeg tid ved Jesu føtter midt i en travel hverdag? Det er i alle fall den gode delen, som ikke skal tas fra oss.
Jag är nog mest som Marta,Jan.Men jag anstränger mig att vara mer som Maria och det går bättre och bättre..............Kram!
SvarSlettHerren bekläder dig med Kraft ifrån höjden,Jan till Ande,kropp och själ!!!Du får nya vingfjädrar såsom örnen,då Han i ett ögonblick av nåd,vidrör dig med Sin genomstungna Hand.Frukta inte för det som ligger framför,ty Han är med dig.Stå på i din tjänst för Honom,och du ska få höra:Väl gjort,du gode trogne tjänare.Gå in i din Herres Härlighet!!!Var vid gott mod!!!
SvarSlettAmen, broder! Var sak har sin tid, brukar det heta. Men Jesus är ingen sak, nåt vi bara plockar fram när vi själva behöver honom, så ställer vi tillbaka honom i "hyllan" när vi inte anser att vi behöver honom längre. Undra på att han gråter
SvarSlettNu är jag tillbaka igen efter en hård arbetsdag som Marta. Jag blev något förvånad när jag läste det här? när jag kom hem så satte jag mig ned och skrev om Bla. Maria och stillhet och lyssna på min blogg. Haha. vi tänkte nästan lika dant i dag Jan. Men mest är jag nog en Maria...Ett välsignat och tänkvärt budskap du har skrivit. Jesus är med dig. Kram!
SvarSlett